wiewiewie

Jag vet en helt jääävla omöjlig grej. I år och dar har jag och Matilda försökt klara det, men hur mycket vi än försöker så kan vi inte :( Vad jag menar är förståss att vissla saltkråka-sången. Grejen är att det går hur fint som helst när man gör det ensam, men sen när vi ska göra det tillsammans så är det som om, jag vet inte. Faaan vad jag stör mig. Nån gång. Nån gång ska vi klara det Matilda. Det lovar jag dig.

♥ /W


Blond girls have more fun

Wilma kan ha sina blonda stunder..

M- Är det varmt i vattnet?

W-Ja , det borde det vara eftersom att det regnar..

M-huh??

W-Ja.. regndropparna värmer ju upp vattnet!!

M-Haha jättekul..

W-Va?! Men det är ju så väl...?


L- Vart ska aqva-kul flytta?

M-Typ där vid vattentornet..

L- Vart ligger det?

W- typ vid Lund!

puss! /M


20 dagar för sent

Idag var det 20 dagar sedan vi bloggade. 20 dagar är en lång tid och på 20 dagar kan det hända mycket. Vill be om ursäkt för detta, till er som har hållit ut under dessa dagarna, i väntan på ett nytt inlägg. Tyvärr har vi inte haft något intressant att skriva om och det har vi fortfarande inte.
Idag fyllde Petri 100 år och detta firades med blått ris och blå filmjölk (man kunde få vit också, om man hellre ville ha det). Grattis Petri. Frid och fröjd tänker ni, men nej säger vi. I våra huvuden just nu cirkulerar bara en massa årtal, namn och historiska händelser. Det är nämligen så att vi har Historaprov på torsdag. Roligare kan det inte bli... Dessutom har vi ett mediaprov på måndag, vilket betyder att vi kommer sitta hemma hela helgen med nästan i medieboken. yey.
Nä, det känns som om vi klagar väldigt mycket. Egentligen är vi mycket positiva människor. Vädret till exempel, det finns ingenting negativt att säga om det nu för tiden. Är det inte underbart att ligga på en filt ute i solen och bara njuta av livet (med historiaprovet i bakhuvudet)?
Vi har mycket att se fram emot. Siesta om 37 dagar är ett exempel. Med bokade biljetter och det mesta planerat kan vi inte säga mycket annat än att vi knappt kan vänta tills de 37 dagarna har passerat.
Ni kommer ihåg vår hemlighet? Den blev inte av, så det är inte lönt att vi berättar vad den var... heh heh. Kanske får ni reda på det någon gång i livet. Eller inom två år i allfall, om ni har tur.
Ha det bra tills vi hörs igen, för man vet ju alldrig... nästa inlägg kanske inte kommer på ett tag. Vi ska försöka att bättra oss, för det här är inte acceptabelt. Det har till och med vi insett.

Fröken Ida Frenning

böhöööö hieheheh huh? ehhh, ja skriv det, ja du kommer säkert ladda uipp det också. heheheh SLUTA! amen åhhhhh hihihih *tystnad* thihihihihih sluuhhuhta det är skitjobbigt amen för faannn. så sitter du och renskriver det, så jävla kul, sitter hon och fixar det. ahahaha. *piiiiiiiiip*. - det kan du inte skriva! thih. mmm...ah ahhahaha tsss uhuhuh sääärr hahh asså ehe. thehehe, ja fint. asså hallå. alla tror att jag är en sån idiot nu. bläää ihihi uhh heee

RSS 2.0