20 dagar för sent
Idag var det 20 dagar sedan vi bloggade. 20 dagar är en lång tid och på 20 dagar kan det hända mycket. Vill be om ursäkt för detta, till er som har hållit ut under dessa dagarna, i väntan på ett nytt inlägg. Tyvärr har vi inte haft något intressant att skriva om och det har vi fortfarande inte.
Idag fyllde Petri 100 år och detta firades med blått ris och blå filmjölk (man kunde få vit också, om man hellre ville ha det). Grattis Petri. Frid och fröjd tänker ni, men nej säger vi. I våra huvuden just nu cirkulerar bara en massa årtal, namn och historiska händelser. Det är nämligen så att vi har Historaprov på torsdag. Roligare kan det inte bli... Dessutom har vi ett mediaprov på måndag, vilket betyder att vi kommer sitta hemma hela helgen med nästan i medieboken. yey.
Nä, det känns som om vi klagar väldigt mycket. Egentligen är vi mycket positiva människor. Vädret till exempel, det finns ingenting negativt att säga om det nu för tiden. Är det inte underbart att ligga på en filt ute i solen och bara njuta av livet (med historiaprovet i bakhuvudet)?
Vi har mycket att se fram emot. Siesta om 37 dagar är ett exempel. Med bokade biljetter och det mesta planerat kan vi inte säga mycket annat än att vi knappt kan vänta tills de 37 dagarna har passerat.
Ni kommer ihåg vår hemlighet? Den blev inte av, så det är inte lönt att vi berättar vad den var... heh heh. Kanske får ni reda på det någon gång i livet. Eller inom två år i allfall, om ni har tur.
Ha det bra tills vi hörs igen, för man vet ju alldrig... nästa inlägg kanske inte kommer på ett tag. Vi ska försöka att bättra oss, för det här är inte acceptabelt. Det har till och med vi insett.
♥
Idag fyllde Petri 100 år och detta firades med blått ris och blå filmjölk (man kunde få vit också, om man hellre ville ha det). Grattis Petri. Frid och fröjd tänker ni, men nej säger vi. I våra huvuden just nu cirkulerar bara en massa årtal, namn och historiska händelser. Det är nämligen så att vi har Historaprov på torsdag. Roligare kan det inte bli... Dessutom har vi ett mediaprov på måndag, vilket betyder att vi kommer sitta hemma hela helgen med nästan i medieboken. yey.
Nä, det känns som om vi klagar väldigt mycket. Egentligen är vi mycket positiva människor. Vädret till exempel, det finns ingenting negativt att säga om det nu för tiden. Är det inte underbart att ligga på en filt ute i solen och bara njuta av livet (med historiaprovet i bakhuvudet)?
Vi har mycket att se fram emot. Siesta om 37 dagar är ett exempel. Med bokade biljetter och det mesta planerat kan vi inte säga mycket annat än att vi knappt kan vänta tills de 37 dagarna har passerat.
Ni kommer ihåg vår hemlighet? Den blev inte av, så det är inte lönt att vi berättar vad den var... heh heh. Kanske får ni reda på det någon gång i livet. Eller inom två år i allfall, om ni har tur.
Ha det bra tills vi hörs igen, för man vet ju alldrig... nästa inlägg kanske inte kommer på ett tag. Vi ska försöka att bättra oss, för det här är inte acceptabelt. Det har till och med vi insett.
♥
Kommentarer
Trackback
